Utbildning

Japan är kända i världen för sin utbildning. Det är sant att japanska elever går i skolan betydligt mer än till exempel svenska. I Sverige går eleverna i skolan ungefär 180 dagar om året medans de i Japan sitter i skolbänken hela 240 dagar. Utöver det går många dessutom i extraskola på fritiden, så kallad juku.

Japanska föräldrar driver sina barn hårt för att de ska ligga i topp i sin klass, så de ska få lättare att konkurrera med andra när det är dags att söka jobb senare i livet. Japanska elever är också erkänt duktiga och klarar sig mycket bra i internationella jämförelser.

Japanska utbildningens historia

Utbildningens historia i Japan börjar i princip på 500-talet, då man mer och mer tar till sig den kinesiska kulturen. Kineserna hade sedan länge bedrivit undervisning i bland annat buddhism och konfucianism, men även vetenskap, kalligrafi och litteratur.

Japanerna antog även det kinesiska systemet med att välja ut lärare genom så kallad kejserlig prövning. Helt enkelt ett omfattande prov som fick avgöra om man var lämplig att få en viss titel. Teoretiskt så kunde vem som helst, även fattiga bönder, avlägga provet. I praktiken var det dock ändå bara de rika som hade tid och möjlighet att studera tillräckligt mycket för att bli godkända.

Detta system fick dock aldrig riktigt fäste och titlarna började istället gå i arv istället för att vara direkt baserade på personens kunskap.

Sen 500-talet har utbildningen i Japan gått många vägar, men den nuvarande formen kom till efter förlusten i andra världskriget, då landet var ockuperat av de allierade styrkorna med USA i som största kraft. Man genomförde en utbildningsreform med syfte att få bort militärens intressen från skolsystemet, samt att “demokratisera” utbildningen mer. Sedan 1950-talet påminner det japanska skolsystemet mycket om det amerikanska.

Dagis och förskola

Japanska föräldrar är mycket intresserade av att utbilda sina barn, och det börjar i hemmet redan i mycket unga åldrar. Man undervisar sina barn, inte bara i att läsa och räkna, men även i hur man uppför sig och beter sig socialt.

Det finns dagis och förskolor i Japan, ungefär som i Sverige. De står utanför det obligatoriska utbildningssystemet men 90% av alla barn går ändå på dagis eller förskola.

Förskolor följer en utbildningsplan och målet är att barnen ska lära sig inför grundskolan. Dagis är mer för yngre barn och bäbisar och man har inget mål med utbildningen.

Det finns både privata och statliga förskolor och dagis, men de allra flesta barn (drygt 75%) går på den privata sidan.

Grundskolan, låg- och mellanstadiet

Grundskolan i Japan är obligatorisk och fler än 99% av alla japanska barn går i grundskolan. Man börjar förstaklass när man är sex år, och att börja skolan är en mycket viktig höjdpunkt i ett barns liv.

De allra flesta grundskolor i Japan är statliga. Endast en knapp procent är privatägda. De privata kan vara mycket prestigefyllda och även extremt dyra att gå på. Det är trots det väldigt många som vill se sina barn på en sådan privatskola så det kan vara mycket svårt att bli antagen, trots det höga priset.

Det är gratis att gå i de statliga grundskolorna i Japan, men föräldrarna måste ändå betala för studiematerial och skollunchen.

Klasserna brukar vara stora, i genomsnitt är det 31 elever i en grundskoleklass, men det kan vara fler än så. Eleverna brukar vara indelade i mindre arbetsgrupper som jobbar tillsammans.

Disciplinen är mycket viktig i japanska skolor. Lärarna lär eleverna att känna stort ansvar för sina studier och även för utseendet av klassrummet och hela skolan. Man jobbar mycket med ordningsmän i klasserna och i allmänhet visar alla elever stor respekt för lärarna.

I Japan har man likt Sverige oftast endast en lärare för klassens alla ämnen, och eleverna sitter i samma klassrum hela tiden.

Japanska grundskolan anses vara mycket effektiv, men man saknar inte problem. Skolk och frånvaro har blivit mer vanligt, och det beror ofta på den hårda pressen eleverna känner angående sina studier. Mobbning blir även det mer och mer vanligt i skolorna.

Högstadiet

Högstadiet i Japan är precis som i Sverige årskurserna 7, 8 och 9.

I högstadiet är klasserna ännu större än, 38 elever i genomsnitt men det kan vara fler än så. Varje klass har en egen klassföreståndare som fungerar som samordnare och även en slags kurator ifall det skulle behövas. Man har fortfarande sitt eget klassrum men nu har man istället för en enda lärare, flera stycken specialicerade på just sina ämnen.

Undervisningen bygger till stor del på föreläsningar. Läraren står alltså framme vid tavlan och föreläser, och eleverna sitter och lyssnar och antecknar. Man använder även tv en hel del, det finns statliga undervisningsprogram som skolorna använder flitigt i sin undervisning.

Man undervisar inte längre speciellt i disciplin och ordning, utan eleverna förväntas kunna uppföra sig bra vid det här laget.

Man börjar inte lära sig engelska förrän i högstadiet, även om det börjar bli ändring på det numera. Japaner pratar allmänt dålig engelska, och för att försöka förbättra situationen har många skolor numera assistans av amerikanska eller brittiska lärare som ska hjälpa eleverna att lära sig engelska snabbare. År 2005 fanns 6000 utländska lärare i Japan.

Gymnasiet

Gymnasiet i Japan är inte obligatoriskt, men ändå fortsätter 94% av alla elever till gymnasiet.

Det kostar pengar att gå gymnasiet, även i de statligt ägda skolorna (som utgör ca 75%, resten är privata).

Det finns en inofficiell rankinglista över alla gymnasieskolor, och den listan speglar skolornas förmåga att leverera studenter till de mest prestigefyllda universiteten i Japan.

Vilken gymnasieskola man kan bli antagen till, beror dels på betygen man hade från högstadiet men det som främst avgör är resultatet på ett prov man måste göra inför gymnasiet. Det provet är det allra viktigaste i en japansk students liv och därför känner många extremt stor press inför det. Den pressen kan börja kännas flera år innan själva provet ska äga rum. Får man ett bra resultat på provet så kan man bli antagen av en bra gymnasieskola och därmed senare även ett bra och prestigefyllt universitet.

Det finns flera olika program att välja mellan. Det första året brukar vara ungefär likadant oavsett program. Då läser man grundläggande teoretiska ämnen som till exempel japanska, engelska, matematik och vetenskapliga ämnen. Från andra året är det betydligt mer individuellt och man kan välja mellan hundratals olika kurser. Kurserna kan vara rent teoretiska som till exempel fortsättningskurser i engelska språket, men även kurser som lär ut praktiska färdigheter som fiske, krukmakeri och så vidare.

Sedan drygt 10 år är det dessutom obligatoriskt för alla med hemkunskap. Japanska regeringen anser att det är mycket viktigt att alla lära sig hur ett hem fungerar, hur man tar hand om familjen och vilka roller olika familjemedlemmar har.

Skolans kodex

Skolan har ganska strikta regler om allt möjligt. Inte bara disciplinen i klassrummen, utan de har även regler angående kläd- och hårstil. Dessutom bestämmer skolan vilka slags jobb man får ta som student, och till viss del även vad man får syssla med på fritiden. Skolan kan även bestämma vid vilken tid studenterna senast måste vara hemma på kvällarna.

Universitetet

Det finns drygt 600 universitet i Japan. Ca 90 stycken är statliga nationella universitet och resten är privata. Till skillnad från lägre studienivåer så är i det här fallet de nationella universiteten mer prestigefyllda. Både privata och statliga universitet kostar pengar. Ett statligt universitet kostar ca 500000-800000 JPY per år beroende på program.

För att bli antagen till universitetet måste man göra två stycken prov. Ett nationellt prov och sedan universitetets eget prov. Söker man till ett privat universitet räcker det att göra bara universitetets egna prov.

Det är mycket svårt att bli antagen till de mest prestigefyllda universiteten, och väldigt många som söker misslyckas. För de som misslyckas finns det några alternativ. Antagligen kan de välja ett “sämre” universitet istället. Det vore dock ett stort nederlag, då många har drömt hela livet om att komma in på ett av de bästa universiteten. Många väljer i ren besvikelse därför alternativet att helt skippa universitetsutbildningen. Det alternativet som de allra flesta väljer är att helt enkelt vänta till nästa år och göra ett försök till. Dessa personer kallas i Japan för “Ronin”. Ronin betyder en samuraj som saknar mästare. De pluggar så hårt de kan under ett helt år, för att sedan hoppas på att de har förbättrats tillräckligt mycket för att äntligen komma in på drömuniversitetet.

Yobiko kallas såna skolor som har specialiserat sig på att hjälpa studenter som pluggar inför antagningsprovet. De har flera olika kurser men de är mest kända för det ett år långa programmet som uteslutande är inriktat på att plugga inför nästa antagningsprov. Det är vanligt att Ronins söker sig dit. Det kostar dock ungefär lika mycket som ett år på universitetet.